Ni tycker säkert att jag har blivit helkonstig, men det bjuder jag på.
Jag har flera intressen i mitt liv och fler lär det väl bli ju äldre jag bli (är ju fortfarande rätt så ung), gillar att handarbeta, läsa böcker, musik (spelar själv ibland, fast inte så ofta nuförtiden), matlagning, bakning, pussel (har precis köpt en pussel som jag väntar på att få hem), sjunga karaoke (fast det är uteslutet just nu, ni vet det här med pandemin). Det är bra att ha några olika intressen, vad skulle jag annars göra nu när man inte kan umgås så mycket?
När jag som nu stickar mina projekt så kan jag under tiden tänka på allt under himmel och jord, det ger avkoppling och lugnar sinnet. Kan ibland även under tiden komma fram till olika lösningar på saker som jag annars inte hittar någon lösning på, galet vad?
Att också se arbetet i skapandet växa fram och bli till något ger tillfredsställelse, jag har åstadkommit något, även om jag ibland undrar över mitt liv, vad har jag egentligen åstadkommit i livet? Jo, jag har två helt underbara barn och två barnbarn som jag älskar av hela mitt hjärta. Kan ju inte träffa dem så mycket just nu som jag skulle vilja, men det kanske kommer igen.
Har ett hem i Eskilstuna, staden som jag tycker väldigt mycket om, även om en del tycker att Eskilstuna är inget bra ställe, men jag vet, det finns ställen som absolut är sämre och där jag inte trivs alls. Har även ett ställe på landet i Nästorp, där jag kan njuta av den vackra naturen och alla dessa promenadstigar, bara snön smälter och man kan åter igen bege sig på upptäcktsfärd.
Sedan har jag en del underbara vänner, som förgyller min tillvaro även när vi inte ses, de hör av sig via sms och telefon och Facebook och Instagram, ni vet vilka ni är!
Så, om man tänker efter så finns det många saker man kan vara tacksam över, det gäller att se positivt och ta tillvara det lilla man har för att må bra, för ärligt talat utan olika intressen så hade jag kännt mig ganska nere och det vet jag att många gör även om dem inte visar det eller talar högt om för andra.
Även jag har mött människor och hört om deras bekymmer och lyssnat till deras samtal, när de ringt och velat prata, vilket är bra att de gör, ingen människa ska behöva känna sig ensam med sina tankar även om jag inte kan göra så mycket, men ibland räcker det att man bara finns där och lyssnar och ger stöd. Skulle önska att alla hade någon att höra av sig till, när livet inte är som det ska.
Med det sagt, jag är inte konstig, försöker bara se saker positivt och göra tillvaron lite bättre med mina intressen och det borde alla prova på, om inte annat så börja gärna med något litet som du tycker om, istället för att bara vara apatisk och inte ha något att ta till, när tristessen sätter in.
Ha en bra tisdag, vi hörs.